Mina föräldrar är världens bästa föräldrar. Mer borde man ju inte behöva säga

men jag skall skriva lite kort om dom

Mamma & pappa träffades när mamma var 14 och pappa var 19 år. De fick oss 5 barn tillsammans o när jag var 3 år skildes de och sen dess

har mamma levt ihop med Tony som hon har en son tillsammans med.

Mamma är alltid glad och bjuder gärna på mat och

fika när man är på besök hos henne. Hon är extremt omtänksam och tänker på alla andra i första taget. Hon drabbades av cancer för ett par år sen

men är nu frisk. Men under den perioden var hon ändå så stark och jag beundrar henne för hur mycket hon kan klara av. Jag har alltid roligt med

mamma och hon ställer upp så mycket. Eftersom hon så sällan är sur så tänder det till riktigt när hon väl blir det. Något jag har fått ärva delvis av henne

och pappas temprament. Och det är ingen bra kombination.

Pappa däremot, kan bli sur för småsaker men det försvinner lika snabbt. Han är väldigt lugn person med rejäl måtta av humor. Han skojar och skämtar

mycket. Han är extremt pedant och vill alltid ha allting ordning o reda. han är också väldigt snäll o ställer upp mycket för oss barn.

Pappa är också enstark människa, han klarade av både hjärnblödningen och magsår på ett o samma år. Jag uppskattar dom så extremt mycket för att

de finns i livet trots vad de har gått igenom.

Dom är de bästa helt enkelt. Och jag älskar dom